Den ena kämpar för miljön medan den andra förstör den
Källor vi använt oss av under projektet
Fakta om världsmarknaden för snittblommor och odlingsländer:
http://ex-epsilon.slu.se/archive/00001444/01/Ex-jobb.pdf
Fakta om flygtransporter (Fria Tidningen):
http://www.fria.nu/artikel/1640
Fakta om flyg– lastbil- och båttransporter samt hur man skall lösa miljöproblem åsamkade av transport:
Fakta om hur bra det egentligen är med växthus:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_710733.svd
http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/294.htm
http://www.bestoutofafrica.com/BizPart.aspx?tabId=13&tci=13
http://www.diakonia.se/documents/public/SUPPORT_DIAKONIA/Insamlingsbrev/Insamlbrev_0702.pdf
http://www.nevadoecuador.com/de/jul-01.html
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=408015
http://www.msnbc.msn.com/id/17115220/
http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/news/476.htm
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/interflora/pressrelease/view/alla-hjaertans-dag-en-blomstrande-hoegtid-270379
Länkar till marknadsföring:
Interflora.se
Euroflorist.se
Hur påverkar transporten av rosor miljön? (En del av LCA)
Av: Siri Viljakka
Sedan 1980-talet har världsmarknaden för snittblommor ökat konstant. Över 200 000 hektar är den totala globala arealen av odling där de dominerande arterna är rosor, nejlikor och krysantemum.
Av världens länder är Nederländerna den största producenten av snittblommor, dock är utvecklingsländer som Kenya, Colombia och Ecuador på framkant och har en betydande roll i konkurrenssammanhang på den internationella markanden.
Kenya är den största leverantören av snittblommor bland utvecklingsländer. Sverige köper rosor för 500 miljoner SEK per år, en tredjedel kommer från Kenya.
Men hur påverkas miljön av detta, den stora importen av rosor till Sverige? Detta är en del av livscykelanalysen.
Transporten av snittblommor sker vanligtvis med flygplan, båt och lastbil. Dessa är inte välkända för att vara miljövänliga alternativ, med undantag för båt som är sådär halv-snällt i vissa människors ögon. Visst finns det också bränslen till mindre lastbilar som inte påverkar miljön i den utsträckning som bensin och diesel – biogas exempelvis, dock är inte dessa i så hög grad etablerade.
I det här inlägget skall vi förklara hur miljön påverkas av dessa transportmedel.
Eftersom transporter leder till utsläpp av växthusgas påverkar de till hög grad miljön. Lätt uträknat är att olika transporter orsakar olika mängder utsläpp. De transporter som har störst klimatpåverkan i förhållandet till volymen av fraktat gods är flygtransporter. Enligt en debattartikel från tidskriften Fria Tidningen så bränner ett flygplan cirka 750 liter flygfotogen på 15 minuter, vilket resulterar i 45 000 kubikmeter avgaser. Dessa blir kondensstrimmor som från himlen täcker markytan och bildar svaga vindar på jorden. Kondensstrimmorna består av koldioxid som bygger en växthusvägg runt jorden vilket bidrar till den globala uppvärmningen.
Efter flygtransporter på listan över minst miljövänliga fraktmetoder är transport av gods med liten lastbil. Dock är det ett mycket stort glapp mellan dessa två parter. Bilars avgaser påverkar den globala uppvärmningen i likhet med flygplanens men i en mycket mildare omsträckning.
Frakt med fartyg har på den senaste tiden uppmärksammats för att det inte är så miljövänligt som man tidigare trott. Visst, internationella fraktfartyg ger en liten klimatpåverkan då de bär en stor last per utsläpp växthusgas, dock har International Maritime Organization (FN-organet för sjöfart) observerat att världens totala handelsflotta (detta gäller inte enbart snittblommor) släpper ut 1.12 miljarder ton växthusgas per år.
Inte nog med detta, stora fartyg förstör naturen genom att riva upp havsbottnar och förstöra strandkanter vilket kan ha en negativ effekt på ekosystem bland annat.
Hur skall man då lösa detta stora transportproblem som påverkar miljön ofördelaktigt?
Enligt www.kommers.se så är den ”bästa lösningen enligt ekonomisk teori för att minimera klimatpåverkan av transporter orsakade av handel är att sätta ett pris på klimatet, som inkluderas bland annat i priset för transporter.” Detta skulle resultera i att frakten blir dyrare och därmed avtar en aning. I och med detta åtagande skulle det enligt www.kommers.se bli en lokalisering av produktionen av varor och miljön skulle skonas till ännu högre grad.
Hur skulle det bli om vi i Sverige odlade snittblommor året om?
Vi skulle få använda oss av växthus. Hur bra är det för miljön?
En artikel från Svenska dagbladet berättar att ”Ica har räknat ut att det är mer ekologiskt att köpa kenyanska snittblommor som har transporterats hit med flyg än att köpa blommor som har odlats i växthus i Holland. Växthusodlingen drar mycket mer energi än att odla utomhus i Afrika.”
Hur odling av rosor påverkar miljön
När rosor odlas för att säljas som snittblommor påverkas miljön av att man tar vatten från sin naturliga samlingsplats, som åar och sjöar, till fälten där de används för att vattna rosorna. När vattnet flytas från sin naturliga plats med människans hand förstörs det naturliga kretsloppet för områden i närheten. Det används också ofta giftiga bekämpningsmedel för att hålla insekter och liknande borta från rosorna och påverkar de som fåt i sig giftet eller äter något levande varelse som varit i kontakt med giftet. Gift har aldrig varit och kommer aldrig att vara bra för miljön. Man förbrukar även energi vid odlandet av rosorna som man sen tar bort med den produkten som växt och förbrukat energin i marken för att sälja rosorna, på så sätt kan inte energin/näringen som naturligt skulle åternära jorden när rosenbusken dör återge samma mängd som den borde. För att kompensera detta använder odlarna gödningsmedel vid odlingen. Omgivningarna runt om odlingsfälten blir påverkade av det när näringen sprids med vattnet och rinner ut i omgivningarna. Den näringen påverkar både växt och djurlivet.
Det bästa skulle vara om att man odlade under perioder då det inte krävs extra vattning eller reglering av temperaturen för att rosorna ska trivas. Om det skulle vara så att det skulle finnas för lite vatten eller näring använder man vattnet som samlats i tunnor nedanför vattenrännorna på husen och kompostjord från kvarlämningar av löv, kvistar och liknande i nedbrytningsprocessen. Om man skulle använda bekämpningsmedel skulle det vara en blandning av starka, ”hemma odlade”, frukter och/eller grönsaker, t.ex. chili och/eller citron, blandade med vatten.
Av Johan Dagberg
Marknadsföring av Snittblommor
Elin Ekman
Sveriges största florister är Interflora och Euroflorist.
Båda företagen levererar blommor till mindre florister och erbjuder handel över Internet.
Gemensamt för de båda är även att man kan beställa blommor och skicka det som en överraskning till någon.
Det finns även presentkort och andra artiklar som choklad och nallar.
Interflora AB
Beskriver sin verksamhet sitt företag så här:
”Interflora AB är Sveriges ledande blomsterföretag och driver idag blomsterförmedlingen Blommogram, fackhandelskedjan Interflora och samt en egen utbildningsverksamhet.”
De har specialiserat sig på leverans av blommor - s.k. blommogram.
De har över 800 blommombud i Sverige och marknadsför blommogram som:
"Blommograms affärsidé är att förmedla känslor i livets alla skeenden genom snabba och säkra leveranser av marknadens bästa produkter”.
Interflora satsar mycket på att man kan sprida glädje genom att skicka blommor.
På deras hemsida finns det kategorier för varje högtid eller händelse i livet som;
Förälskad, Födelsedag, Bröllop, Begravning m.m…
Euroflorist
Även Euroflorist satsar på att leverera blommor till personer.
De har en kategori utöver de som Interflora har; färgval, där man kan välja buketter efter färg.
Båda företagen satsar på att visa hur mycket blommor ”kan göra någon glad”.
De förmedlar att man både kan överraska, trösta och glädja med blommor.
Interflora stoltserar med en miljöpolicy medan Euroflorist vill visa upp att de bland annat stödjer cancerfonden.
Rosor – inte så fina när man tittar lite närmare
Boel Berg Wincent
Rosor som snittblommor har i-princip bara ett användningsområde vilket är dekoration eller som gåva. Framförallt under alla hjärtans dag då det enbart i Sverige säljs två miljoner rosor. Men rosor är en slit och släng vara som håller i ett antal dagar. Därefter slängs det. Det finns inget sätt att återanvända rosorna och det bästa som kan göras med rosorna efter att de blommat ut är att kompostera dem och återvinna förpackningen som antingen kan bestå av papper eller mjukplast.
Men avfallen som kommer ifrån rosor är mycket mer än bara den vissnade blombuketten som hamnar på din kompost. Både transport och produktion skapar avfall, något som blomindustrin skapar väldigt mycket av. Transporten av rosor sker vanligtvis via flygplan för att hålla transportlängden kort för att hållbarhetstiden på blommor inte är speciellt lång. Men det resulterar också i att utsläppen för transporten ökar och därigenom avfallen ifrån blomman totalt.
Den stora boven är ändå kemikalierna som krävs för att odla rosorna. Många av bekämpningsmedlen som används till odlingen rankas som ”extremt” eller ”mycket” giftig av WHO och avfallen av dem hamnar tillslut i människorna som på något sätt har blivit utsatta för bekämpningsmedlen.
I Ecuador har man under en amerikansk studie upptäckt att kvinnor som jobbade på plantagen under graviditeten har fått barn som hamnat upp till fyra år efter i utvecklingen. Många av bekämpningsmedlen orsakar också cancer och neurologiska sjukdomar och problem hos arbetare. Men eftersom arbetare ofta bor på plantagen hamnar även avfallen av bekämpningsmedel och gödningsmedel i arbetarnas egna odlingar av mat och djuren de äger. Tillslut hamnar ändå gifterna i människorna i och med biomagnifikation.
Är det då värt att ge din älskade en ros på alla hjärtans dag till kostnad av avfall i form av växthusgaser i atmosfären och sjuka människor på andra sidan världen? Det blir mer avfall än vad man tror men buketten på komposten är allt du ser.
Producenter och konsumenter
Världens ledande producent av snittblommor är Nederländerna. En växande andel av snittblommor som produceras och exporteras är dock av u-länder som Ecuador, Colombia, Tanzania och Kenya. Det gynnar förstås länderna eftersom att det ger dem en större inkomst och fler jobb till invånarna. Men i blomindustrin är arbetstillfällena ofta osäkra, med korta kontrakt, där det bara erbjuds löner som knappt går att leva på.
Dessutom förekommer en omfattande användning av kemikalier, som är förbjudna i västvärlden. De är farliga för såväl människor som miljö. Konsekvenserna för de anställda yttrar sig ofta i hälsoproblem som huvudvärk, svåra allergier, andningsbesvär, reproduktionssvårigheter och missbildningar på barn som föds i närområdet.
För att odla snittblommor krävs vetskapen om vad blommorna föredrar för temperatur, typ av mark, mängd av vatten, näring och solljus. Har man en större plantage så krävs arbetskraft för att kunna underhålla alla blommorna. För att underlätta deras arbete och för att blommorna ska hållas i ett bättre skick så används bekämpningsmedel. Det finns alternativ till farliga kemikalier, t.ex. citronvatten och chilisprej. Men eftersom kemikalier är starkare och därmed effektivare i det långa loppet, så blir kemikalier också det vanligaste att använda på stora plantager.
Den ökande trenden att handla rättvise- och miljömärkt i väst har hittills gett en liten positiv effekt på blomstermarknaden. I dag finns ett 30-tal certifierade producenter, främst i Kenya, men även i Tanzania, Zimbabwe, Indien, Ecuador och Colombia. Rosorna exporteras till Canada, Schweiz, England, Tyskland, Belgien, Österrike, Frankrike, Norge, Finland och Sverige.
Av: Fanny Amoranitis
